fredag 23 mars 2012

SJ-chefen skriver brev

SJ:s vd skall avgå med pension från sommaren. Det är väl ingen direkt hemlighet att han mer eller mindre tvingats till detta om än med ett fett belopp som plåster på såren. Egentligen skulle han ha suttit kvar ett år till enligt det ursprungliga avtalet.

Det är klart att han blir bitter av sådant. Bitterheten har nu tagit sig uttryck i ett brev till infrastrukturministern. Forsberg är så  frustrerad - jag höll på att skriva påverkad men det kunde ju missförstås - att han inte vet vad hon heter. I adressen kallas hon Chatarina och i inledningshälsningen Katarina. Psst Janne! Hon heter Catharina och så här ser hon ut. Vi får gå tillbaka till Anitha Bondestam för att hitta en snyggare infrastrukturminister. Eller kommunikationsminister som det hette förut. Fast konkurrensen är ju inte så stor. Olof Palme och Ulf Adelsohn har t ex innehaft denna post.

I brevet framhåller Jan Forsberg sin egen förträfflighet. Sina misslyckanden glömmer han helt bort. Vad är karln ute efter? Vill han bli ny infrastrukturminister? Visst har Jan Forsberg lyckats få till ett SJ som lämnar ett bra vinstresultat men det har varit på bekostnad av en arbetsplats som blivit alltmer otrivsam för de anställda. Och tåg som har blivit alltmer påfrestande för resenärerna att åka med. I går skrevs t ex på en blogg om ett SJ 2000-tåg som gått utan en enda fungerande toalett på hela dagen. En äldre man hade fått pinka i övergången mellan två vagnar.

Men läs gärna Jan Forsbergs brev och bilda en egen uppfattning. Känns det inte skönt att den mannen nu lämnar ledningen för landets största och statsägda järnvägsbolag?

 En rätt misslyckad bild på en rätt misslyckad SJ-chef när han invigde en rätt misslyckad satsning på dubbeldäckade regionaltåg i Eskilstuna i augusti 2004. Tågen kom inte i trafik förrän flera år efter invigningen.

Alldeles bortsett från innehållet är brevet skrivet på ett sätt som man inte skriver på när man skriver till en regeringsledamot. Det påminner om en helt annan stjärna till chef vid SJ, dock inte lika högt upp, i slutet av 1980-talet. Han skrev ett brev till dåvarande kommunikationsdepartementet där han föreslog att det skulle införas en taxfree-butik på centralstationen i Stockholm med tanke på de resenärer som kom från utlandet. Om det också var något fel på själva idén - och inte bara på brevets formalia - vet jag inte men ifrågavarande chef fick rätt snart efter detta se sig om efter ett annat jobb.

Det var för övrigt samma chef som tyckte att Uppsala-pendlarna kunde gå upp en kvart tidigare för att hinna i tid till jobbet när det snöade "eftersom han själv gick upp en halvtimme tidigare sådana dagar så att han hann skotta gången fram till porten". Helt obekymrad om att tågen Uppsala-Stockholm inte gick varje kvart och att även en som pendlade från Uppsala kunde ha en villagång att skotta innan han tog sig till tåget.
 
En annan gång förklarade han i tidningarna att det drabbade många resenärer "som varit i Storlien på skidsemester" när ett nattåg till Malmö en lördagskväll fått ledas om via Katrineholm i stället för att gå via Nyköping. Det var bara det att det var i oktober!! Jag lovar: det är inte många som är på skidsemester då.

Jag har upplevt många SJ-chefer. En del har varit dåliga. En del har varit bra som.... Ja, låt mig se nu... Men det var väl som f... Nä, jag kommer inte på någon. Men Bengt Furbäck och Stig Larsson var i alla fall trevliga att prata med.


Inga kommentarer: