Kopparstöld

I går var jag i Göteborg igen. Även denna gång för ett kort men trevligt möte. Lite nervigt inför resan var det eftersom det kommit rätt mycket snö under natten. Skulle Borås Lokaltrafik fungera? Skulle tåget fungera? Med lokaltrafiken var det inga problem. Bussarna i rätt tid.

Så var det tåget. Fem minuter före avgång hördes den kvinnliga lokföraren med "ett trafikmeddelande". Då vet man att det är bekymmer på gång. Bannade snö! Bannade Trafikverket som inte kan snöröja! Bannade SJ som..., ja vad kan de egentligen göra? Men nu var det varken snön, Trafikverket eller SJ som var skyldiga. Utan något som blivit allt vanligare: koppartjuvar.

När järnvägen var ny sa folk att den blir inte kvar länge. Bönderna kommer att stjäla rälsen för att få järn. Dessa pessimister fick fel. I cirka 150 år. Men så började koppartjuvarna. Det började med att knarkare stal koppar, brände bort isoleringen och sålde den till mindre nogräknade skrothandlare. Så småningom kom internationella ligor i stället och övertog detta samtidigt som svenska skrothandlare slutade köpa koppar med tvivelaktigt ursprung. Ibland ger de sig på kontaktledningen i förhoppning att den inte är strömförande för tillfället. Det har hänt att den har varit det. Lite säkrare är då att stjäla de kablar som ligger i marken och används för signalsystemet.

Då slås förstås signalsystemet ut och fjärrtågklareraren kan inte lägga kör för tågen. Det var just detta som hänt i går. Lokföraren informerade klart och tydligt vad som skulle inträffa och att vi efter Mölnlycke skulle få köra sakta och beräknades bli 30-40 minuter sena till Göteborg. Informationen upprepades sedan efter varje större station, lika föredömlig och tydlig varje gång. Likväl kunde man höra folk som ringde och sa:
- Tåget är försenat på grund av snön.

I Mölnlycke var vi ett par minuter tidiga och lokföraren berättade att vi var tvungna att invänta avgångstid och att sedan skulle problemet med icke-fungerande signaler börja. Men nu kom bilindustrin till vår hjälp. Närmare bestämt Volvo som kör ett godståg till Olofström och som vi skulle möte. Men detta tåg var flera timmar sent (på grund av snön?) så vår försening till Göteborg inskränkte sig till 10 minuter. Sällan har jag hört någon klaga så lite på en tågförsening.

Därmed hann jag också med lunchen på Centralens Restaurang. Ja, den har väl ett annat klatschigt namn nuförtiden. Sedan länge har de på torsdagarna serverat en alldeles utmärkt buffé med ärtsoppa och pannkaka. För mig är bruna bönor och fläsk på tisdagarna lika heligt som ärtsoppan på torsdagarna. Även om jag med hänsyn till omgivningen på senare tid ungefär varannan vecka byter ut bönorna med raggmunk. Och till min glädje kunde jag konstatera att de infört en "fläskbuffé" där man kan kombinera stekt fläsk med kokt potatis och löksås, bruna böner eller raggmunk. Eller alltsammans om man nu gillar bruna bönor med löksås.

Det var sagt att det skulle ta ända till klockan 20.00 på kvällen innan kablarna skulle varit kompletterade och signalerna såldes fungera igen. Men när jag åkte hem med tåget från Göteborg 14.22 visade det sig att det redan var fixat. Vi fick stå i Sandared i fyra minuter för att vänta in avgångstiden och kom till Borås två minuter för tidigt. Så två gånger positivt överraskad av tåget på samma dag. Trots snön. Det är nästan för mycket.

Tågsättet jag åkte med till Göteborg innan snön kom och kopparn försvann och dessutom på bilden på väg åt fel håll.

Inte mycket att berätta

"Den som gör en resa har alltid något att berätta."

Känns citatet igen kan det bero på att jag använt det i bloggen vid ett antal tillfällen. Från början är det en översättning av ett exempel i Hjorth-Lides tyska grammatik. Jag reste till Göteborg i fredags för ett kort möte. Ett nytt hotellavtal skulle skrivas under och det gick snabbt. Vi - alltså Tågkompaniet - har en utmärkt avtalspartner i Scandic Hotels och det blir ett år till för de norska lokförarna och konduktörerna på utmärkta Scandic Crown i Göteborg. Det tror jag de är glada för.

Men själva resan var helt odramatisk. Tåget gick i rätt tid från Borås och kom i rätt tid till Göteborg. Det var lagom mycket folk. Sedan gick tåget hem igen i rätt tid från Göteborg och kom fram i rätt till Borås. Det var lagom mycket folk.

Roligare än så var det inte. Det börjar dock nu bli mot slutet för SJ på den här banan. Den 12 december tar danska DSBFirst över den upphandlade tågtrafiken inte bara här utan i hela Västra Götaland med undantag för Kinnekullebanan, som Arriva fortsätter att köra. Eller tyska statsjärnvägen DB om man hellre vill för de äger nämligen Arriva numera. SJ fortsätter naturligtvis med sin egentrafik till exempelvis Stockholm och Karlstad precis som norska NSB fortsätter att köra till Oslo.

Jag överhörde ett samtal med en av tågvärdarna, som berättade att DSBFirst ännu inte har lyckats få tag i tillräckligt med folk. Det kan vara ett rykte men om det är riktigt så lär det ju bli problem. Så nästnästa gång jag åker till Göteborg så kanske jag har något att berätta. Jag hinner med ännu en resa med SJ dit innan dess dock.

I Göteborg stod ett av Östgötatrafikens nya pendeltåg tillverkat av Alstom. Ni vet det det franska företaget som från början hette Alsthom men lika ofta Ahlstom, Alstohm eller Ahlström. Det är också de som har tillverkat SJ:s dubbeldäckare, som efter sju sorger och åtta bedrövelser nu uppges gå mycket bra, och SL:s nya pendeltåg. Likheten syns men det på bilden har högre standard.
Anledningen till att detta visades upp i Göteborg var att Västtrafiks styrelse har beslutat om inköp av 22 sådana tågsätt. De 11 första kommer nästa år och sedan blir det 11 till år 2012 om nu affären godkänns av Västra Götalandsregionen. Det gör den säkert. Tåget användes för en provtur för inbjudna till Stenungsund.

Blev också lite tid till att fotografera några av de nya bussar som kom till Göteborg i somras. Veolia som är en av dem som kör och de köpte bland annat polska Solaris och det kanske de inte borde ha gjort. Det är mycket stora problem med de här bussarna och bussförarna är långt ifrån nöjda med buller och att de är väldigt trögstyrda.
Även på busslinje 100 mellan Borås och Göteborg blir det nytt från den 12 december. Veolia slutar då köra den linjen och Orusttrafiken tar över med nya fräscha dubbeldäckare. Turtätheten kommer att ökas från dagens oregelbundna till 10 minuter i högtrafik och 30 minuter övriga tider. Det blir en fördubbling av utbudet utslaget över dygnet men frågan är om det kommer att räcka under högtrafiken. Vi får väl hoppas att de fattar att det måste sättas in extrabussar även om det tycks vara det värsta Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist vet. Jag vet ingen som kan uttala ordet extrabuss i så irriterad ton som han. Fram till dess får Veolia köra med ungefär vad de kan hitta. Sådant här till exempel:

Det sägs att en bild på en katt gör de flesta på gott humör. Så därför avslutar jag med en kattbild tagen här på området. Katten är för mig okänd men han var mycket villig att låta sig fotograferas.

Jaktrapport

Pajo samlar sig inför jakten.

Ja, det är inte jag som är ute och jagar utan min far och Pajo, som avancerat till chefsbeagle nu. Pajo har aldrig läst vad en beagle skall jaga och medan den tidigare chefsbeaglen August aldrig jagade annat än räv och hare så jagar Pajo mest rådjur, andra hundar, skator och älg (!). Men jag fick just rapport att han just nu jagar en hare. Får se vem som vinner den kampen.

Bostadsmöte

Jag bor på Kristineberg. Inte i Kristineberg även om Västtrafik vill få oss att tro det. I Borås bor man på en stadsdel nämligen. Det torde bero på att Borås precis som Rom är byggt på sju kullar. Eller hur många det nu är. Och man bor ju på en kulle, inte i en kulle. Påminner mig lite om när vår supertrevliga norska guide Sigrid i "Harrsta" (Harstad) berättade om en bekant som bodde längst ned i fjorden. Vi skulle nog säga att han bodde längst in i fjorden. Hon berättade också om någon gång när hon guidat engelsmän och berättade att de nu såg en odling av "muslims" (muslimer) när det egentligen var musslor.

Området jag bor på byggdes under rekordåren i början av 1970-talet. Men vi bor bra här ändå. Husen är förhållandevis välbyggda och vi har haft hyresvärdar som hållit efter dem. De har varit många under de år som gått sedan jag flyttade hit 1994: Skanska, Drott, Mandamus, Akelius och nu Landvetter Apartment.

För något år sedan började det bli lite bråkigt här på området. Den första generationen har nu blivit så gammal att de flyttat ut och en yngre generation har tagit över. Vårt en gång så lugna och trötta bostadsområde har fått nytt liv. Sådant kan leda till visst bråk. Men så var det några killar som tillsammans med Borås stad och kommundel Göta slog näven i bordet:
- Så skall vi inte ha det.
Man började vandra runt några kvällar i veckan. Inte för att vara poliser eller ordningsvakter men man kollar att allt är lugnt, att det inte lyser lampor där det inte skall göra det och att det lyser lampor där det skall göra det. De ordnar också grillträffar så att vi grannar lär känna varann bättre och ligger bakom Grannsamverkan. Det vill säga att vi hjälps åt att hålla koll även på grannens lägenhet så att ingen bryter sig in där eller grannen ligger där död i veckor.

I går ordnades bostadsmöte för oss. Hyresgästföreningen, Borås stad och Landvetter Apartment bjöd på kaffe och ostfralla och hyresgästerna fick komma till tals. Jag blev stundtals skrämd. Inte för det arrangörerna sa utan för hyresgästernas attityd. När hyresvärdens representant bad om hjälp med att hålla efter dem som placerar möbler och annat som inte hör hemma där i källargångarna var det flera som tyckte att det var hyresvärdens sak att se till detta och att transportera bort möblerna. Ja, det senare må ju vara men man kanske får förstå att det hamnar på hyran så småningom.

Jag satt och retade upp mig och skulle just begära ordet när killen bakom mig reste sig upp och sa precis det jag tänkte säga även om han var lite hårdare i tonen än vad jag brukar vara. Sammanfattningsvis bad han de klagande grannarna att fara åt helvete (även om han gjorde det på ett sätt så att de såg fram mot resan dit) och uppmanade oss att hjälpas åt för att få ett trevligare boende. För det fick han en välförtjänt spontan applåd. Och det blev tyst på de värsta gnällmånsarna i nästan en kvart.

Banne mig tror jag att jag skall ansluta mig till den där nattvandrargruppen. Jag blir inte ens äldst.


Bostadsområdet i vinterskrud. Vid det här laget kan ni väl knepet för att få bilderna större. Det behöver bara säga klick.

När snön kom

Så har vi fått den här säsongens första rejäla snöväder i Borås. Vi fick lite i oktober också men det var inget som ställde till några större problem. Men den här gången blev det besvärligt. Stadsbussarna stoppades vid 8-tiden och stod stilla i mer än två timmar till följd av halkan. Det var att det blev nollgradigt i samband med soluppgången och då förvandlades snön till is. Två bussar råkade under kort tid ut för olyckor därför att det inte gick att kontrollera dem. Så beslutet att ställa in trafiken var nog riktigt.

Men det tyckte inte resenärerna.
- Sådant här har aldrig hänt förut.
Att det hände förra vintern har alla glömt.
- Bussarna kör på blansklitna sommardäck.
Det gör de nu inte men vad hjälper däcken när mycket av stoppen beror på att andra fordon står i vägen. Privatbilister som ger sig ut i det här väglaget fast de inte har bytt till vinterdäck t ex.
- Det står ju i lagen att man inte behöver göra det före 1 december.
Det står inte heller i lagen att det är förbjudet att tänka själv men tydligen tror många det.

Nåväl, efter ett par timmar kom busstrafiken i gång. Utom till Kristineberg. Jag bor på Kristineberg. Vi fick vänta till 14-tiden. Där var det lite överdrivet tycker jag. Jag var ute och gick efter lunch och det var inga väglagsproblem då. Möjligen var det svårt i Hedvigsborgsbacken men hoppa över den då. Finns andra vägar och man behöver inte ställa in hela linjen för att 100 meter är farligt hal.

I går hade alla kollektiva transportmedel problem (och alla enskilda) i södra halvan av Sverige: bussar, flyg och sjöfart. Det var bara tågen som gick. Jo, jag skrev att det bara var tågen som gick. Dock ingen sanning utan undantag: på Bohusbanan föll ett träd över kontaktledningen och det blev ett långt stopp för tågen. Inte blev det bättre av att de fyra bussar som Björks Buss lyckades skrapa fram som ersättning fastnade på E6-an bland alla utländska långtradare med sommardäck. Och valde de gamla vägen så fastnade de bakom alla svenska långtradare som valt den vägen som alternativ. Med sommardäck.

Men nu såg jag på Bussmannens blogg http://bussbloggaren.blogspot.com/ att Bussakuten åter anlitas av SJ eftersom Björks inte klarar sitt uppdrag. Så nu får bussbolagen anständigt betalt igen och då kör de förstås. Svårare än så var det inte, ni på Björks! Även ett bussbolag som ni har svartlistat får vara ute och köra nu. Det rör sig om ett duktigt bussbolag så de är inte svartlistade av den anledningen. Utan för att det inte ville skriva under ett avtal som innebar en sänkning på 25 procent av betalningen. Resenärerna har all anledning att känna sig glada. I den mån man nu kan bli glad när tågen ersätts med buss.

Det blir förhoppningsvis en lugn kväll. Jag har just lagt sista handen vid ett större uppdrag från Tågkompaniet. Nu skall jag titta på när Carina Berg flyttar in i Thorsten Flincks husbil. Och så blir det väl "Välkommen åter". Jag ser det programmet bara för att det får "Cirkus Möller" att bli uthärdligt i jämförelse. Jag vet inte varför TV4 skall ha så svårt för humor. Ja, det var ju då "Hej Baberiba" förstås men annars. Parlamentet kan väl få passera också.

Förr i världen fungerade busstrafiken även om det kom lite snö. Förra vintern till exempel.

Beaglen Pajo gillar i alla fall snön. Bilden från förra vintern.